apropå klockan
Jag tog hem en gammal vit väckarklocka som mamma ställt undan på landet för att en mus gnagt sönder sladden. Det är en typisk barndomspryl som man direkt känner för och vill rädda innan den slängs. Den står så fint på mitt natttygsbord nu. Lite kul att jag ser exakt samma klocka i bloggen Huset Hed häromdagen. Och igår när jag var på loppis hittar jag ännu en, fast röd för 5 kronor. Jag förundras över hur denna gamla klocka som var helt bortglömt för ett tag sen plötsligt dyker upp på tre stället samtidigt. Är det ett tecken? Stora tankar så här en tisdag..
Kommentarer
Postat av: Helena
Åh, en precis likadan hade mina föräldrar också. Den hade jag helt glömt bort. Vad kul att se den igen, den är ju riktigt cool!
Postat av: julia
Vilken snygg en! Har också köpt några på loppis men de tickar ju så förfärligt högt. Går ju inte att sova då. Men snygga är dom!
Postat av: Cybersister
Cool klocka! Jag gillar barndomsprylar skarpt!
Postat av: Heidi
Vad fin den var i rött. Lyckliga du som har en till.
Vad är det förnågot fint jag skymtar i bakgrunden?
Postat av: sakletarn
snygg klocka! jag tror jag sett en likadan i grönt för ett tag sedan. men den va tyvärr paj.
Postat av: Rulle
Postat av: sman
Lite härligt retro, bak till 70-talet? Med de där svarta sträcken blir det nog lätt för morgontrötta att fästa blicken vid klockan :)
Trackback
